just nu har jag en sån jävla ångest. det är skola igen imorgon, med kemiprov. jag kan det ganska bra, men ändå. jag orkar ingenting längre känns det som. ändå vill jag så mycket, jag vill orka plugga så jag får mvg i alla ämnen, jag vill ha ork att träna och rida varje dag så jag blir skitbra och vinner alla tävlingar. jag vill vara bäst samtidigt som jag inte orkar bry mig om någonting.. utbränd och amtitiös, kan man vara det samtidigt? åååh, jag önskar att jag bara kunde ligga i min säng och sova eller mysa hela tiden. inte behöva göra någonting, inte behöva bry sig om något. och skolan, fy fan vad jobbig den börjar bli.. jag klarar inte av pressen jag sätter på mig själv, men jag kan ändå på något sätt inte tillåta mig att vara en medelmåtta, jag försöker hela tiden att vara bättre än så, även om jag inte alltid lyckas. (:läs, aldrig) jag måste alltid ge allt, om det så är fotboll på skoj med kompisar eller typ singstar eller ngt. jag hatar att vara dålig, men jag orkar inte bry mig om att kämpa.